En bred infosajt om textilt handarbete
Twill och denim
Det finns i grunden tre sätt av väva, tre bindningar: enkel väv, satin och twill.
Enkel välv (som på engelska heter plain weave) heter på svenska tuskaft. Den är enkel för att den bygger på varannangångsprincipen. En tråd går först över en varptråd, därefter under nästa varptråd osv. Satin följer ett helt annat mönster som gör tyget lenare.
Twill, eller kypert som det heter på svenska, binds på ett sätt som skapar ett diagonalliknande mönster. Tråden hoppar över två eller fler varptrådar. Vävsättet gör bomullstyget extra starkt.
På grund av sin hållbarhet används twill ofta till arbetskläder och andra tyger som ska hålla mot slitage. Textiltryck görs sällan på twill utan helst på enkel väv. Trycket fäster inte så bra på twill.
Det finns olika sorters twill som gabardintyg, flanell och denim.
Denim
Denim är ett starkt tyg som vävs enligt twill-principen. Det har fått sitt namn från den franska orten Nimes där det tillverkades första gången. Tyget kallades då Serge de Nimes. Det betyder helt enkelt Serge från Nimes. Serge är namnet på ett slags twilltyg. Istället för att tyget i fortsättningen kom att kallas Serge fick det namnet efter platsen. De nimes uttalas denim.
De trådar man spänner upp på en vävstol kallas väft. Dessa trådar är ofta vita eller svarta. När man gör denimtyg är det vanligtvis en blå tråd som vävs på en vit väft. Det finns också exempel på blå tråd som vävs på svart väft. Arbetskläder är av tradition ofta blå. Så var också fallet med de första jeansen. De gjordes urpsrungligen av en ljus blå tråd på en vit väft. Senare användes en mörkare blå tråd.
Twill har funnits i flera hundra år. Det sägs att det har funnits i Sverige sedan 1300-talet. Denim har funnits sedan mitten av 1800-talet. 1873 fick skräddaren Jacob W Davis en beställning på ett par arbetsbyxor av denim. Han sydde en förstärkt variant plus att han fäste hörnena på fickorna med kopparnitar. Just denna modell blev plötsligt populär. Davis kunde inte producera så många byxor som efterfrågades så han gjorde en överenskommelse med Levi Strauss.
Varumärken
Levi Strauss köpte in sitt tyg från fabriken i Nimes. Levi Strauss i sin tur var grossist i USA av tyger och kläder. När de fick förslaget av Davis började de tillverka Levi´s jeans modell 501. Jeans har sedan dess varit ett av världens med populära plagg både som arbetsplagg och vardagsplagg.
Idag är det inte bara jeansbyxor som är gjorda av denim. Det finns skjortor, jackor, snickarbyxor, klänningar och kjolar. Det görs också försök att skapa plagg som inte är gjroda av denim men som ser ut som denim.
Det finns ett stort antal kända varumärken som, förutom Levi´s, gör plagg av denim. Några exempel är: Wrangler, Diesel och Lee. Även varumärken som Armani och Gucci har sina jeanskollektioner av denim.
I Sverige finns det ett varumärke som har ordet denim i namnet: I Dig Denim. De gör huvudsakligen kläder till barn och i vissa fall till mammor. Deras huvudsakliga material är denim men de experimenterar med andra sorters tyger och texturer som påminner om denim. I Dig Denim är vid det här laget på väg att erövra världen med sin miljövänliga profil där tygen är gjorda av ekologisk bomull och plaggen är testade enligt Oeko-tex.
Ett annat framgångsrikt svenskt varumärke är Nudie Jeans. De startade 2001 och säljer numera över hela världen. Även Nudie har en miljöprofil med ekologiskt tyg.
Ekolgiskt tyg
Denim är ett hållbart tyg. Det är hållbart även på det sättet att det minskar omsättningen av bomull. Bomull odlas vanligtvis med hjälp av stora mängder konstgödsel, stora mängder bekämpningsmedel och enorma mängder vatten via konstbevattning. Allt detta tillsammans gör att alla bomullstyg är miljömässigt ohållbara.
Att denim-tyg håller länge är ett litet plus. Om man kan få tag på denim-tyg som är ekologiskt har man reducerat mängden konstgödsel till noll, reducerat mängden bekämpningsmedel till noll och reducerat mängden vatten med 70%. Det vatten som används i ekologiska bomullsodlingar är huvudsakligen regnvatten vilket även minimerar användningen av energi.
Om du får tag på ekologiskt denimtyg har du goda förutsättningar att göra hållbara kläder som inte bara tål att slita i flera år och lagas vid behov utan som även gör vår värld lite bättre.
